Avlånga norrland.

I morgon bitti, före tuppen har vaknat, så ska jag köra femtio mil söderut för att min dotter tar studenten.
Jag har laddat med kakor och bullar så jag bara behöver göra korta stopp, vägen dit är ju inte världens roligaste, och jag vill bara komma fram.
Faktiskt så är den bitvis världens tråkigaste.
Men dom femtio milen hem blir trevligare, för då får jag ju sällskap i bilen.
Och som vanligt så har jag inte planerat så noga, så nu ska jag gå ut och städa ur bilen lite, för att den ska rymma tre års samlade studentrumsinventarier.

Superhjältekraft. – Att teleportera mig hundra mil i en Volvo utan AC, hurra.