I min förvirrade värld.

Jag har alltid varit lite disträ, eller tankspridd och förvirrad om du hellre vill kalla det för det. Jag tror att det är ett släktdrag från min pappas sida och min bror har också fått sin beskärda del av det.
I mitt fall så kan det uttrycka sig lite hur som helst, som i söndags. Jag tog fram dammsugaren för att dammsuga, och när jag lyfte snabeldraken ur skrubben så tittade jag på det lilla borstförsedda munstycket som låg på hyllan där inne.
Jag dammsög hallgolvet och började i vardagsrummet när jag behövde det lilla munstycket. Så jag kikade in i skrubben för att hämta det, men där inne låg det inte.
???
Jag kikade runt på hyllorna, på golvet, under hyllan, ute i hallen. Inget munstycke. Hm, var har jag varit de närmsta minuterna?
Hittade det till slut på min säng i sovrummet, hur fasiken det nu tog sig dit.
Så jag tog det och . . . precis då hörde jag hur tvättmaskinen knäppte till i låset på luckan. Så jag gick och tömde den, fyllde tumlaren och satte igång en tvättmaskin till.
På väg tillbaka till dammsugaren började jag undra vad jag gjorde av munstycket, för sugaren låg där jag lämnade den.
Jag kollade runt på dom logiska platserna, på dom ologiska, kollade vid tvättmaskinen, i tvättkorgen, överallt.
Sånt här irriterar lite, jag minns att jag tog det från sängen men inte mer. Tog en tur ut i köket och drack ett glas juice, det behövdes just då.
Jag tittade en gång till på dammsugaren som låg på rumsgolvet och där satt munstycket fast, prydligt längst ut på slangen, precis som det borde.
Förvirrande.
Efter avslutad kvalsterutrotning så satte jag mig framför datorn och slörfade lite, mina skitiga glasögon dimmade min blick så jag tog dom i handen och granskade glasen på avstånd, hög tid för putsning.
På väg till köket med glasögonen i handen så hann min hjärna upptäcka att jag saknade glasögon, den hann också fundera på vart dom tagit vägen och vart jag kunde hade lagt dom.
Observera att allt detta skedde på en sträcka av åtta meter och i tid ca sju sekunder.
Tankspridd är bara förnamnet? Tur att huvudet sitter fast.

Superhjältekraft. – Att vara närvarande i nuet.