lördag 23 januari 2010

Viking som symbol.

Jag har fått kommentarer om mitt efternamn Viking och att det skulle kunna tolkas negativt.
I min värld symboliserar vikingen mod, styrka och upptäckarlusta. Jovisst vikingarna var väl inga korgossar, om än att det som alltid är några vildhjärnor och deras anhang som stått för historieskrivningen.
Min viking är den som vågade sig längst, inte den som åkte längs kusten och plundrade. Hur modig måste man vara om man packar ett gäng virrhjärnor i en öppen båt och seglar mot det totalt okända, kanske till och med riskerar att åka utöver kanten på världen. Och hur nyfiken måste man inte vara för att överväga ett sånt stunt.
Min viking är en som trotsar klimatet, går sin egen väg och med ett skinn över axlarna orädd ger sig ut i livet. En sann superhjälte.
Jag säger inte att jag är så stark, långt ifrån, men om jag går på grund ibland och min båt kapsejsar så behövs några vikinga gener för att jag ska orka ställa mig upp och samla ihop mina åror. När jag ser ut över havet vill jag tro att det finns en grön ö någonstans på andra sidan.

Superhjältekraft – Att våga.

Inga kommentarer: