Istiden är över.

Det är inte tillräckligt kallt nu heller men behovet överskuggar.
Avfrostning av frys fick stå högst på dagens lista, och några matlådor och vissa påsar med tveksamt innehåll fick stryka på foten. Det finns alltid något som ser skumt ut, och som jag har sparat utan att riktigt veta meningen med det.
Så nu är min egen permafrost helt utan fossiler.
Jag hör hur mina kompisar och deras föräldrar nu fyller frysarna med älgkött, ofta är det flera stora frysboxar som trugas till bristningsgränsen.
Jag påpekar att dom nu vet vad dom ska äta var enda söndagsmiddag hela året till nästa jakt, men då säger dom att dom inte äter kött så ofta???
Men ni måste ju äta upp det som ni stoppar dit? Nja argumentet är att älgkött håller sig så länge att man hellre köper en till frysbox.
Men om man inte ska äta upp det utan bara förvara det i en massa år, vad är då vitsen?
Är det samma fenomen som vedsjukan, ni vet då gubbarna hugger ner all lövskog inom synhåll för att bygga oändliga vedstaplar. Vedstaplar som skulle kunna värma hela villakvarter i många kalla vintrar.
Samtidigt som dom investerat hundratusentals kronor i den senaste tekniken av effektiva värmepannor, acctankar och värmepumpar som minskar vedbehovet till ett minimum.
Jag fattar ingenting, eller tror dom på jordens närstående undergång (läs: internet kraschar)?
Ja illa fall så är min fina frys fri från frostigt förtorkade frallor. Men jag fick en oplanerad golvtorkning på köpet.
Ni vet det där med att lyfta upp den överfulla långpannan som samlat upp frostvattnet.
Nån stans på vägen över till diskbänken skedde en jordbävning á la sju på richterskalan, och den utlöste en tsunami som först färdades åt ett håll i långpannan, sen med ostoppbar kraft åt den andra och ut över mitt köksgolv.
Så det blev två flugor som blev på smällen, frostning och torkning före tio en söndagsmorgon, inte illa.

Superhjältekraft. – Att göra en arkeologisk upptäckt.