Mjölksyran står som spön i backen.

Jag måste få skryta lite, så här aktiv har jag inte varit på länge.
Måndag och torsdag morgon blev det promenad till min samåkning, 1,9 km. Samma promenad tillbaka efter jobbet.
Jag körde ett pass med Afrikansk dans i onsdags, och jag har fortfarande träningsvärk i arselet. Tjejen som ledde passet tände en lägereld av värmeljus mitt på golvet och vi studsade runt den i en dryga fyrtio minuter. Jobbigt, roligt och lite snällare än zumba.
I går så besökte jag gymmet för första gången på många veckor, och med den afrikanska träningsvärken sittandes i kroppens alla okända muskler så blev det ett lugnt pass.
Utöver det så har jag cyklat ett par nöjesvändor bara för att vädret varit så härligt.
Känns som om orken börjar komma tillbaka, hoppas att den håller i sig.

Superhjältekraft. – Att stuva och fritera en latmask.