17 987.

Det är snart artontusen dagar sen jag föddes. Jag föddes på en onsdag, antagligen en helt vanlig onsdag.
Artontusen dagar, det är nästan sexhundrafemtionio månvarv.
Artontusen dagar, över en och en halv miljard sekunder, ögonblick som nu tillhör historien.
Trehundrafyrtiofem hundår.
Jag har hunnit byta ut alla kroppens celler sju gånger, och konstigt nog så ser jag äldre ut vid varje byte.
Jag har haft mässling, vattkoppor, scharlakansfeber och kyssarsjukan några av dom dagarna.
Jag har varit pappa i sjutusen sjuhundra sjuttioen dagar, alla stolta dagar.
Artontusen soluppgångar, artontusen solnedgångar. Jaa, många dagar blir det.
Hur många av dom har varit bra dagar, glada dagar, roliga dagar? Hur många har varit sorgsna dagar, tråkiga dagar? Vanliga dagar som inte satt spår i minnet?
Hur många dagar med värmande hjärta? Med längtande hjärta? Med olyckligt förälskat hjärta?
Ja vilka dagar är värda att räknas? Alla dagar.
Men hur hamnade jag in på det här siffersamlandet?
Jo jag testade den ultimata egotrippen att googla på mig själv. Men det finns nästan inget om mig där ute, inget som är lätt att hitta i alla fall. Kan ju bero på min namne, av alla träffar så handlar väl nittionio komma nittionio procent om honom.
Det dök bara upp den här grejen om hur många dagar som jag har varit vid liv.
Men letar jag på Uffe Viking så hamnar jag direkt i toppen på listan. Och det får väl duga som egotripp.
Jag har bloggat i sexhundra sextiofyra dagar, fyrahundra trettiotre blogginlägg. Men inget med så många skrivna tal som denna.
Så nu slutar detta blogginlägg med tvåhundrasjuttiosex ord.

Superhjältekraft. – Att få en ny dag i morgon.