Köpe och köpe.

Jag har aldrig varit nån bra affärsman, men jag har inte heller haft kvar saker som jag velat sälja.
Det är i min värld bättre att få några kronor för lite och faktiskt bli av med grejorna, än att ha kvar det som jag vill bli av med. Prylarna i mitt liv blir ju sällan värda mer om dom får ligga.
Jovisst det finns saker som har ett samlarvärde, men det är inte sånt jag pratar om. En gammal soffa, en kamera, en tv eller större saker som en bil blir ju normalt inte mer värda för att jag gömmer dom här hemma.
Jag ser annonser på blocket som garanterat hör hemma hos en person som har sagt ”Får jag inte tusen kronor så har jag kvar den.” Ja ja, ha kvar den då, ingen vid sina sinnens fulla bruk kommer att betala så mycket. Det blir istället en till sak som ska ligga och ta plats, oanvänd och utan värde.
För det är väl bara det som jag använder som har ett värde, eller?
Dom allra flesta har fyllt sina utrymmen med saker som inte används. Varför gör vi så? Är vi så präglade som samlare, bara ett korkat djur med en kraftig samlarinstinkt.
Det är ganska vanligt att folk bygger ut sina hus för att rymma mer grejor. Ett till förråd bakom det gamla, och en perfekt plats på garagevindan.
Flytten från huset öppnade mina ögon och jag har nästan ett grepp om mina instinkter, men bara nästan.
Jag har bara bott här i tre år, men jag har grejor så det räcker. Jag har fyllt på rätt så bra. Ok det är några saker i förrådet som jag släpade med mig, men likväl som jag kunnat göra mig av med, det har bara inte blivit.
Och ändå är jag sugen på mer. Fast kanske inte så många fler saker, kanske mer att byta. Få sälja lite gammalt mot att uppgradera till nåt nytt.
Ja föresten så skannar jag blocket efter två nya saker, men bara två. Mer om det senare.
Men i hobbysyfte gick jag en runda på stans alla second hand butiker och gjorde några riktiga vanvettigaffärer. Det blev en slev, ett uppläggningsfat, några bestick och det fulaste brödfat du någonsin skådat.
Allt ska användas till en idé och bli till två stycken tavlor, ja inte sleven. Den kommer från nån skolbespisning tror jag, och den var bara stor blank och kul.

Superhjältekraft.– Att inte släpa hem mer än man släpar bort.