Lördag, runt staden.

Min kudde kändes väldigt fluffig, men när jag la ner huvudet så försvann all stoppning till motsatta hörnet hur jag än knölade. Så det blev väl inte den bekvämaste natten, och sen vaknade jag tidigt och behövde hosta, men hur gör man det utan att väcka dom andra?
Frukost i Bryssel, fem sorters wienerbröd och croissanter. Men det fanns också baguetter och russinfralla, eller det trodde jag i alla fall, tills jag hade smörat och lagt på ost, sen tog jag första tuggan och upptäckte att russinen var choklad och att bullen var sötad. Belgianer, dom verkar hata fibrer.
Promenad förbi skyskrapor i glas, det är bank och försäkringsbolag som mäter penisar, och jag kan inte säga att husen är vackra. Däremot så finns det fantastiska hus och vackra kyrkor lite överallt och särskilt nere i centrum.
Vi tittade på den lilla statyn Manneken pis. Jaha?
Tog sen en turistbuss runt på lite sightseeing och hoppade av vid det stora bilmuseet Autoworld. Klart fräckt.
Lätt lunch på ett hälsocafé.
Tillbaka på rundturen som tog oss förbi efterlämningarna från världsutställningen 1958, det som imponerar mest är den Kinesiska och Japanska paviljongen.
En Belgisk våffla passar som mellanmål, tjock, mjuk och knaprig på samma gång. Gott.
In i smeten för att, som en sann turist, shoppa lite choklad.
Kvällen avslutades med att vi blev blåsta på en uteservering. Menyn hade vettiga priser, men dom tog extra mycket betalt för allt vid sidan om, precis allt. Det blev en skitdyr lärpenning. Vatten för sextio kronor? Belgianer.
Vandrade hemåt, klivandes över alla sopor som folk bara kastar ut på trottoaren, har ingen hört talas om sopkärl? På dom stora moderna glasfasaderna blinkade mönster och bokstäver i en sprakande dans av färgade lampor. Allt som allt en härlig dag.

Superhjältekraft. – Att vrida kartan rätt.