Vem är vem och vem bryr sig?

Det finns en hel del fake skribenter i bloggvärlden. Ja det finns så klart flera sorters luringar, och jag säger inte att allt är fel.
Det finns dom som bara har hittat på en personlighet, som bara använder sin fantasi, och det kan vara riktigt häftigt. För det måste väl vara tillåtet att skriva skönlitteratur i realtid. Eller hur?
En del andra som verkar hitta på för att nå ett syfte, lite lurigare.
Andra som stjäl friskt av andra författare för att göra sig själv lite intressantare. Lite fult tycker jag.
Jag har läst en del av en kille som säger sig vara en singelpappa, och om hans erfarenheter som skild, lite nätdejting och andra bekännelser.
Hans blogg är underhållande, det är inte det. Men när jag läser vad han skriver så blir jag fundersam, är han verkligen så klok som han låtsas?
Han blandar självupplevda och enkelt skrivna inlägg med otroligt krångliga och långa inlägg om manligt och kvinnligt, om medvetna handlingar och omedvetna. Hur man ska vara uppmärksam på små obetydliga tecken i samvaron med kvinnor, och hur man ska tolka dom.
Han måste vara lärd, kanske till och med yrkesverksam inom området.
Men nej, det är han inte. Ingen professor i beteendevetenskap, bara en riktigt intresserad kille som skriver av och lägger in lite eget i nåt som han har läst i några böcker.
Varför tror jag mig veta det, jo jag har också läst lite i de böckerna.
Men det funkar, han får många kommentarer om hur klok och han är. Flera lovordar allt han skriver, särskilt tjejerna.
Det finns förståss mycket klokskap i det han skriver, men han borde såklart ge lite kredd till den som formulerat tankarna och sätta ut källhänvisningarna.
Men så är det väl i den här världen. Allt är tillåtet och jag måste sätta mina egna gränser, och förståss läsa med fiffelfilter i glasögonen.

Superhjältekraft. – Att inte förledas av en kopia.