Moment 22 igen.

Antingen har jag kvar min gamla trygga, stora bil, som visserligen drar onödigt mycke bensin, typ en liter per mil, men knappt minskar i värde.
Vara en sån där miljöbov och gnälla på bensinpriset.
Eller så investerar jag för framtiden och köper en lite nyare miljöklassad bil som drar mycket mindre soppa, men då får jag en femdubblad värdeminskning på köpet.
Hmm. Nån sa att en bil förlorar halva sitt värde på tre år, och den tummregeln kan nog stämma ganska bra.
Så ska jag räkna krasst på kostnaden så är jag en vinnare med min gamla bensinslukare, faktiskt så pass att jag kan köra tvåtusen extra mil med trotjänaren utan att sabba uträkningen.
Och det är räknat på halverad förbrukning och minimal skatt.
Det är ett faktum att inköp av en begagnad småbil inte lönar sig för mig förrän bensinen kostar över 80 kr/ liter!!!
Men man ska inte räkna på bilkostnaderna, man blir bara trött, det är alltid för dyrt i förhållande till annat här i livet.
Som Emil sa: – När jag inte har råd att låna pengar så kan jag inte köpa miljöbil, och när jag har råd att låna pengar så lönar det sig inte att köpa miljöbil. När i hundan ska jag köpa miljöbil?