Vem är jag?

Hur personligt ska jag svara?
Om du frågar vem jag är så kommer jag att svara med min självbild och du kommer att se ut som ett frågetecken.
Jag kommer att beskriva den Uffe Viking som Uffe Viking ser.
Är han objektiv? Nej naturligtvis inte, jag behöver inte skrapa mycket på ytan av svaret för att se en annan sanning.
Det är lite irriterande, men samtidigt skönt att veta. Det är väl inte nåt som jag har funderat så mycket på, och jag har nog av slentrian litat på min självbild, låtit den bestämma verkligheten.
Men vad är då skillnaden?
Jo min självbild är väl en slags inre sammanfattning av min personlighet och mitt förhållningssätt till min omgivning, men den är byggd och skapad under hela mitt liv och säger inte sanningen om nuet.
Den säger inte sanningen om vem jag är. Vilken härlig insikt, vilken härlig utsikt.
Hur många är det som har en skev självbild?
Allt för många tror jag, inget ovanligt alls. Men den går faktiskt rätt lätt att avslöja, kanske svårare då att böja rätt.
Självbilden är som en gammal vinylskiva, spåret som har hakat upp sig kan vara djupt, men en välriktad knuff kan öppna för helt andra melodier.
Så fråga mig i morgon om vem jag är, då ska jag berätta sanningen.