tisdag 13 december 2011

Fram och baklänges TV.

Jag blir förvirrad när jag bläddrar bland TV-kanalerna, måste alla program starta där andra slutar?
Handlar alla program egentligen om andra program? Har dom så dålig fantasi?
Vi kan börja med mat, vem kan ha missat program om matlagning, ingen. Dom finns i alla kanaler alla dagar och dom friterar, brässerar, fonduerar och smörsteker en kanderad toppig giftspindling så att snålvattnet rinner.
I programmet efter så bantas det. Ooh vad det bantas, människor som suttit heldagar framför sin TV och tittat på matlagningsprogram ska nu bli av med halva kroppshyddan på en lägergård med två personliga tränare som just kommit hem från sin utbildning i främlingslegionen.
Det är sällan några vanliga träningspass som dom här deltagarna blir utsatta för, här gäller det att ta ut det sista unset av liv.
Och att krama sista unset av liv ur varje ögonblick leder ju in på överlevnadsprogrammen, killar som strövar genom öknar och isvidder med bara en avbruten tändsticka och ett par hikingkängor i gortex.
Dom ska nödvändigt klättra där ingen någonsin klättrat förut, strapatsa där ingen strapatsat förut, sova ute under en grankvist när det är fyrtiograder kallt och käka råa insekter till frukost.
Dom gör det med en sån glädje och sån entusiasm att andra kan få för sig att göra samma sak, människor som aldrig satt sin fot utanför stadsplanerat område.
Och då har en annan kanal följt en ambulanshelikopter som räddar klättrare och andra optimistiska skoskavssökare som gett sig ut på strapatser som dom inte varit rustade för.
Det kan vara ett gäng försäljare från ett kreditinstitut som gått vilse på Kebnekaises norrsluttning under en kickoff, och helikoptern hittar dom i sina blanka lågskor och trendiga frisyrer sittandes på en sten, vinkandes med sina androidtelefoner som tappade täckning redan fem mil in från bottenviken.
Följer du min röda tråd här?
Samma kreditinstitut har försett Lyxfällan med ledsna deltagare, par och familjer som förköpt sig på kontokort. Många gånger sittandes i ett hus som dom egentligen inte har råd med.
Och då finns det program som har hjälpt dessa husletare att hitta drömvillan, en dröm som alltid spräcker parens budget när dom vägrar att kompromissa på sina krav.
Dessa krav har ju Martin Timell präntat in i deras huvuden, ”– Det är ju lite dyrare, men det tycker jag det är värt.”
Men hur dyrt huset än är så tar dom inte dit nån besiktningsman vilket resulterar i en omfattande renovering som dom promt ska göra själva.
Vilket alltid tar fjorton gånger så lång tid som dom trott. Tur att Arga Snickarn kan komma till undsättning.
Och en arg snickare kan ju inte bara snickra, han kan dansa också.
Då är vi tillbaka till program som bara är till för underhållning och som får människor att stilla sitta framför TV:n tills benskörheten slår till och SOS blir uppringda så vi får följa hela utryckningen från första parkett.
Det är ju nåt extra att få följa vardagshjältarna i deras spännande arbete. Plocka upp resterna efter en skateboardåkare som inspirerats till att hoppa utför en rulltrappa bara för att ett gäng idioter på TV gjorde samma sak i förrgår.
Det finns också andra vardagshjältar, det är alla ensamma föräldrar, och finns det program som handlar om deras jakt på kärlek? Jo det gör det.
Både program om att hitta kärlek och program om att gifta sig. Och finns det program om kärlek och giftermål så finns det program om skilsmässor och då blir det ju en massa ensamma mammor som söker efter kärlek och som gifter sig och finns det program om det så finns det program om skilsmässor och då blir det ju en massa ensamma. . . Fan jag har fastnat i vinkelvolten.
Kärlek är ju ett favorittema men det kan ju bli lite ansträngt i sängkammaren när slentrianen tar över så då har Olle Waller svaret, även om det oftast passerar alla mina gränser så ska det väl handla om sex.
Och leken i sänghalmen kan ju resultera i barn, det fick i alla fall jag lära mig på biologin.
Var ska tråden nu ta vägen tänker ni.
Jo barn behöver uppfostras, och då finns det program som handlar om det och som på köpet ger alla tittande föräldrar dåligt samvete.
Men barnuppfostran är ju egentligen bara att göra sitt bästa, ge mat, skydd och kärlek.
Och då inte alla barn får denna start i livet så finns det TV-galor som samlar in pengar, massor med pengar till detta behjärtansvärda ändamål.
Det händer att det skänks sex, åtta, kanske tio miljoner på en kväll och det är fantastiskt, men samma helg omsätter V75 hundra miljoner.
Livets prioriteringar.
Och har man sett travet färdigt så finns det program som visar hur det går till på limfabriken.
Och lim behöver man för att klistra vinetiketter på dom buteljer som ska avsmakas i Karl-Jan Grankvists sällskap.
Men stunden senare så har vinet stigit någon åt huvudet och SOS är åter inblandade när vi ser poliser som fångar rattfyllon, och fylla är det gott om på Böda kamping.
Men i kanten av kampingen står Tina Nordqvist och lagar mat, alltså hallå, var det inte det jag pratade om i början?
Handlar alla program egentligen om andra program?

Superhjältekraft. - Att bara stänga av.

Inga kommentarer: