Jag känner en olik homo.

Jag har under mitt liv haft en brokig skara människor omkring mig. En del människor som har generna att tacka för sin olikhet men också många som blivit formade av sin uppväxt och sin omgivning.
Människor med ADHD, Asbergers och fler psykologiskt namngivna och inte namngivna syndrom.
Religiösa, frireligiösa, ateister och övertygade.
Människor med diabetes, krons, proriasis, kol, allergier, reumatism, funktions nedsättningar och handikapp.
Färgblinda och vänsterhänta.
Punkare, dansbandssamlare, syntpopare, schlager diggare och hårdrockare.
Samlare, kastare, slösare, snåla, givmilda och egouppfyllda.
Långa, korta, smala, tjocka, rödhåriga, fräkniga och flintskalliga.
Människor som gärna tar plats och står i centrum, andra som är bekvämast vid sidan om.
Politiskt ointresserade, politiskt intresserade, politiskt aktiva, politiskt övertygade, politiska fanatiker.
Absolutister, alkoholister, vegetarianer, colaberoende och coffeinmissbrukare.
Människor med bollsinne, utan bollsinne, dom med sångröst och absolut gehör, men också tondöva utan taktkänsla.
Med skriv och lässvårigheter, med poetiska talanger och konstnärlig ådra.
Straighta, homosexuella, bisexuella, asexuella, sexiga och säkert andra med olika varianter av sexuallitet.
Tyvärr så är vi inte alltid så toleranta när det gäller några av dessa etiketter och några av dessa människor kommer aldrig att visa vem dom är för andra.
Men ibland så vore det enklare om alla kände till allas hemligheter, inte för att man vill bli behandlad olika.
Men man vill ju inte bjuda en alkoholist på spetsad bål och inte vara den som oförstående förväntar sig att någon med Asbergers ska förstå allt som sägs med kroppsspråk.
I ett Sverige där vi känner oss så fria och så fördomsfria borde det vara enkelt att vara den man är, men det finns så klart kvar ett outtalat krav att alla ska falla inom ramen och inte tillhöra en minoritet. Homosexualitet är väl det som tydligast fått representera det olika.
Jag känner såklart flera homosexuella, umgås säkert med någon också, för det är en fysisk omöjlighet att gå genom livet utan att göra det, men jag känner bara en som öppet uttalat det.
Och det borde inte vara så, för jag är ju tolerant och fördomsfri, eller?
Jo vad det gäller homosexualitet så är jag väldigt tolerant, för som sagt, jag känner flera. Men jag ska villigt erkänna att det är svårare att förhålla sig till någon med Asbergers eller ADHD, för det sitter så intimt fast i personligheten.
Jag tror att vi alla vill vara vidsynta och godhjärtade men berättar säker mellan raderna att vi har svårt med vissa former av olika.
Men dom olika finns överallt, faktiskt så finns det bara olika, inte ens enäggstvillingar är lika. Och dom olika finns runt omkring mig hela tiden, vänner, bekanta, släktingar, på jobbet och över överallt.
Vanligt ovanliga människor, konstiga och förbryllande individer, fantastiskt härligt annorlunda människor, befriande livfulla och glädjespridande, vackra, känslosamma, förvirrade, förlåtande och bejakande människor som alla fyller den värld som jag lever i.
Jag tror inte att jag är ens hälften så fördomsfri som jag själv uppfattar mig, och är det något som jag ska ta med mig in i det nya året så är det kanske ett öppnare sinne.
För jag är också olika på nåt sätt.

Superhjältekraft. – Att erkänna sina egna olika.