söndag 20 juni 2010

Om.

Jag tänkte skriva av mig sånt som ligger och gror i min skalle och kanske få en kommentar av nån som känner igen sig, men nu är det så många av mina vänner och bekanta som läser att det blir svårt att vara öppen. Jag vill ju inte betraktas som konstigare än jag redan är.
Men vad är rätt? Hur vet jag vad som är sant inuti? Jag kanske bara är så ensam. Men vad har jag att förlora?

Jag har inga superhjältekrafter idag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

håller inte med dig,är du konstig vars har du fått det ifrån fortsätt vara den du är så kommer superhjältekraften tillbaka....

Uffe Viking sa...

Tack, men ibland sviker kraften när mitt hjärta och min hjärna säger olika saker.