Äntligen.

I dagar och månader har jag undrat, men nu vet jag.
Jag fick en liten sekvens ur en låt i huvudet och den ville liksom inte försvinna. Det började i somras eller nåt tror jag, kanske ännu längre sen.
Den dök väl upp i nåt sammanhang och sen har jag hört den på hockeyn, och inbäddad i nån annan låt.
Jag har frågat folk på jobbet och alla känner igen den men ingen vet.
Spotify har levererat all annan tecno, sida upp och sida ner med blandade dans album har gåtts igenom. Inget napp.
Nu kom det en hyreskille till jobbet och han blev inblandad i diskussionen. Nån dag senare fick jag ett SMS, han hade dragit upp samtalet med en svägerska.
”– Det är ju James Brown is dead”.
Mysteriet har fått ett svar. Äntligen kan jag sova lugnt.

Superhjältekraft. – Att nynna tills nynnandet får en mening.