En skiva köttmos.

Förra gången jag handlade så blev jag frestad att välja ett lågprisalternativ i storförpackning. Jag köpte en jätte låda med frysta hamburgare.
Hundra procent nötkött förståss, och tillverkat av ett någorlunda lokalt slakteri. Verkade bra, kanske lite onödigt många men det blir ju typ en burgare i veckan så va då?
Hamburgare brukar vara tillverkade av köttfärs, och dom blir ju faktiskt bättre om färsen är lite grov.
Men här kommer då problemet. Dom här burgarna är tillverkade av köttmos, alltså mer som en smet som formats till runda kakor. Och halvtaskigt kryddade är dom åxå.
Jag har pressat i mig några och min dotter har också fått utstå en bit mosad ko.
Betyg = underkänd.
I dag tog jag en till middag och kände genast vid första tuggan hur jag ångrade mig, dom är nödmat eller hundmat inget annat. Men vad gör jag med resten? Jag vet att jag kommer att kasta dom, men det tar emot.
Det kanske går att tina dom och göra nåt annat. Jag kollar efter recept med köttmos men det finns inga. Konstigt, det som är så användbart.
Jag kan fylla sandkakeformar och göra köttmosfigurer i ugnen.
Dom kanske går att använda som ett miljövänligt alternativ vid lerduveskytte, eller så postar jag dom till mina grannar bara för att få se en brevbärare bli jagad av traktens alla byrackor.
Går dom inte att äta får jag väl ha roligt med dom istället.

Superhjältekraft. – Att hellre vara hungrig.