Med en doft av billig öl.

En kväll så mötte jag en av områdets alkoholister. Han var otroligt pratsugen och jag höll aldrig på att få gå in.
Men jag har funderat på det han sa. Han hade många åsikter om allt möjligt och om invandrarna, orättvisor, knarkare och om knark i synnerhet.
Han beskrev i tydliga ordalag hur lite pengar han hade att leva på, och sen fick invandrarna en skopa skit för att dom hade så mycket mer. Jag skulle verkligen förstå att han hade det sämst, och han sa nog indirekt att alla invandrare handlade med droger.
Han berättade hur två invandrarungdomar hade kommit körandes med varsin lyxig BMW, och han hade blivit så förbannad att han blev tvungen att halsa en sjuttiofemma. Är det tragiskt eller komiskt.
Jag förstår ju att han som är lägre ner på samhällsstegen vet och ser mer av misären än jag gör. Men jag tycker att det är tragiskt att han vänder ilskan mot en samhällsgrupp som också är längst ner.
Om han tagit en promenad upp till gräddhyllan och pissat i en av dom välbärgades postlådor hade jag förstått honom. Det är ju där segregationen börjar, med ökande samhällsklyftor.
På min parkering står det två BMW bilar som mycket riktigt ägs av ett gäng invandrarungdomar. Det är mycket troligt att det är dom som han syftar på. Men de två bilarna har för länge sedan förlorat sin lyx, Den ena är ett vrak som dom jobbar hårt på för att få igång, dom spacklar och slipar, meckar och skruvar. Men det går långsamt, för jag kan tänka att dom har en väldigt begränsad budget.

Superhjältekraft. – Att alltid sparka neråt.