Tvättma ma ma maskin.

Min tvättmaskin hoppar alltid runt lite på golvet, glider sakta ut och blockerar torktumlarens vattenbehållare, så nu tänkte jag flytta tillbaka den med en knuff.
Problemet var att tvättmaskinen var igång och skulle just centrifugera mina sängkläder, så min välriktade knuff fick maskinen att hoppa av en av gummifötterna som den står på.
Panik, maskinen började så sakta gunga fram och tillbaka likt en elefant som travar tvärs över savannen med bara tre högklackade pumps.
Jag tittade villrådigt i en sekund på den wobblande plåtkuben medans den försökte dra upp farten.
Snabbt beslut var nödvändigt, jag kastade mig upp ovanpå och försökte spjärna mot väggen så den skulle hålla sig still, jag tänkte på allvar ligga kvar där tills den centrifugerat klart.
Det gick inte, jag hade inte en chans att hålla fast den.
Maskinen fick nervösa ryckningar och ville envist dunka sitt skal i väggen, och jag körde rodeo med den vilda vibratorn liggandes på mage med benen i luften.
Dunk dunk dunk, jag insåg mitt misstag och försökte omgruppera.
Jag fick in tårna i luckan där man kan rensa ludd och kunde ändra position, jag hängde mig likt en durkslav på sidan och försökte få dom tre återstående fötterna att stå kvar på golvet.
Maskinen blev nu lyckligare och varvtalet ökade, jag fick displayen mitt framför ögonen och såg hur den återstående tiden tickade ner till tio minuter.
TIO MINUTER, jag kan inte hänga här i tio minuter.
Och i samma ögonblick som maskinen fick glädjefnatt över att ha hittat balansen och tänkte varva upp till max, så krockade mina två hjärnceller igen.
Jag tryckte på pausknappen, precis det som jag skulle ha gjort från början.
Men roliga saker händer ju inte av sig själv, lite knas i kolan kan definitivt hjälpa till.