tisdag 4 maj 2010

Motivation sökes.

Det blir trögare och trögare att gå till gymmet. Det är väl alltid så på våren och fram emot sommaren.
Jag borde väl känna pressen från den stundande sol och bad säsongen, men kvällsljuset inbjuder till nåt annat än att träna inomhus.
Jag skulle behöva nåt motivationshöjande. Skulle det bli bättre med en personlig tränare?
Kanske en snygg tjej som jag kan kämpa för att imponera på. Men då var det ju det där med försämrad minneskapacitet, jag måste vara rädd om det lilla minne jag har.
Så en före detta militär, som kan skrika i mitt öra, kan passa bättre. Fast min erfarenhet är ju att man gör ett sämre jobb om man bara får skäll.
Hm, får nog lösa det på nåt annat sätt. Få se nu, morot eller piska, vilket är effektivast?
Kan man bygga en automatisk motiverare?
Om jag tar en pulsmätare och ställer in en min puls på hundratjugo. Sen sätter jag den runt bröstkorgen så den kan hålla reda på mitt hjärta när jag tränar.
Om jag slöar till, och hjärtat saktar ner, så skickar den en signal till en elchockpistol som jag listigt gömmer i shortsen under pungen.
Hundratusen volt rätt in i simmarmuseét, det borde väl för fan motivera.

Superhjältekraft. – Att få kraft till en kraftansträngning.

Inga kommentarer: